Germania

Da Wikipedia
Articul per Ladin Gherdëina
Republica Federela Tudëscia
Bundesrepublik Deutschland
Bandiera de Republica Federela Tudëscia
Bandiera de Republica Federela Tudëscia
Blason de Republica Federela Tudëscia
Blason de Republica Federela Tudëscia
Bandiera Blason
Motto
Einigkeit und Recht und Freiheit
(Ladin: "Unità y Dërt y Lidëza")
Inn
Deutschlandlied
(Ladin: "Ciantia de la Germania")
Inuem ufiziel Bundesrepublik Deutschland
Rujeneda ufiziela Tudësch
Capitela  Berlin
Geografia
Spersa 357 587,8 km²[1]
Ega 2,3%
Demografia
Populazion 83 149 300 ab.
(30 setëmber 2019)[2]
Densità 232,5 ab./km²
Cumpëida dla fertilità 1,39 (2014)[3]
Guviern
Forma de guviern Republica parlamentera federela
Presidënt Frank-Walter Steinmeier
Canzelier Olaf Scholz (SPD)
Economia
PIB (numinel)
• de ndut
• a persona
(2021)
$4 260 miliarc[4]
$51 232
PIB (VPC)
• de ndut
• a persona
(2021)
$4 743 miliarc
$57 042
Munëida Euro (€)
CVN

19% [1]

Auter
Codesc Internet .de
Prefis dl telefon +49
Furnea a

man drëta

Codesc ISO 3166 DE
Indesc dl Svilup Uman 0,942[5] (scialdi aut)
Coefizient Gini 31,7[6] (mesan)

La Germania (gherdëina: Germania, Deutschland, Paejes tudësc o nce Daiclont, badiot y fascian: Germania, tudësch: Deutschland [ˈdɔʏtʃlant] (Nfurmazions sun chësta uscscota su)), ufizielmënter la Republica Federela Tudëscia (tudësch: Bundesrepublik Deutschland [ˈbʊndəsʁepuˌbliːk ˈdɔʏtʃlant] (Nfurmazions sun chësta uscscota su)[7]), ie n stat te l'Europa zentrela. Cun na populazion de 83 149 300[2] ai 30 setëmber 2019 iel l stat cun la segonda majera populazion te l'Europa do la Ruscia y l stat cun la majera populazion te l'Union Europea. La Germania ie danter l mer baltich y l mer dl nord a nord y la Elpes a sud, cun na spersa de 357 027 km².[8] La Germania cunfina cun la Danimarca a nord, la Republica Ceca y Polonia a est, l'Austria y la Svizra a sud, y la Franzia, l Luxemburg, l Belje y i Paejes Basc a vest. La capitela y majera zità ie Berlin, l zënter de la finanza ie Frankfurt y la majera zona urbana ie la Ruhr. La Germania ie fata de 16 stac federei. L majer stat per spersa ie l Paiern, l majer per populazion ie l Nordrhein-Westfalen.

La Germania ie na gran putënza cun na economia sterscia, che ie la majera te l'Europa y la cuarta majera al mond.

Geografia[mudé | muda l codesc]

Cherta topografica de la Germania

Tlima[mudé | muda l codesc]

Temperatures mesanes y prezipitazions per Berlin
Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
Mesaria mascima (°C) 2,9 4,2 8,5 13,2 18,9 21,6 23,7 23,6 18,8 13,4 7,1 4,4 Ø 13,4
Mesaria minima (°C) −1,9 −1,5 1,3 4,2 9,0 12,3 14,3 14,1 10,6 6,4 2,2 −0,4 Ø 5,9
Prezipitazions (mm) 42,3 33,3 40,5 37,1 53,8 68,7 55,5 58,2 45,1 37,3 43,6 55,3 Σ 570,7
Dis cun prezipitazions (d) 10,0 8,0 9,1 7,8 8,9 9,8 8,4 7,9 7,8 7,6 9,6 11,4 Σ 106,3
T
e
m
p
e
r
a
t
u
r
a
2,9
−1,9
4,2
−1,5
8,5
1,3
13,2
4,2
18,9
9,0
21,6
12,3
23,7
14,3
23,6
14,1
18,8
10,6
13,4
6,4
7,1
2,2
4,4
−0,4
Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
P
r
e
z
i
p
i
t
a
z
i
o
n
s
42,3
33,3
40,5
37,1
53,8
68,7
55,5
58,2
45,1
37,3
43,6
55,3
  Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
Funtana: DWD, Daten: 1971–2000[9]


Temperatures mesanes y prezipitazions per Minca
Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
Mesaria mascima (°C) 4,7 7,5 10,8 16,2 19,5 24,4 26,2 26,2 20,5 15,3 9,2 6,8 Ø 15,6
Mesaria (°C) 1,5 3,8 6,5 10,8 14,4 19,1 20,7 20,5 15,5 10,9 5,9 3,6 Ø 11,1
Mesaria minima (°C) −1,6 0,1 2,2 5,5 9,3 13,8 15,2 14,9 10,5 6,6 2,7 0,4 Ø 6,7
Prezipitazions (mm) 71 67 43 52 137 101 103 113 83 65 53 45 Σ 933
Ëures de surëdl (h/d) 2,0 2,7 4,1 5,1 6,4 6,8 7,6 6,9 5,6 4,2 2,2 1,6 Ø 4,6
Dis cun prezipitazions (d) 17 13 14 12 16 14 15 13 14 14 14 14 Σ 170
Tume (%) 83 83 77 72 73 73 73 75 78 82 86 86 Ø 78,4
T
e
m
p
e
r
a
t
u
r
a
4,7
−1,6
7,5
0,1
10,8
2,2
16,2
5,5
19,5
9,3
24,4
13,8
26,2
15,2
26,2
14,9
20,5
10,5
15,3
6,6
9,2
2,7
6,8
0,4
Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez
P
r
e
z
i
p
i
t
a
z
i
o
n
s
71
67
43
52
137
101
103
113
83
65
53
45
  Jen Fau Mer Aur Mei Jun Lug Ago Set Uto Nov Dez

Storia[mudé | muda l codesc]

La Confederazion Tudëscia tl 1815.

N grum de tribù germaniches vivova tl nord de la Germania bel te l'antichità. Dal 10ejim secul inant à gran pert di raions de la Germania fat pert dl San Mper Roman. Ntan l 16ejim secul ie i raions tl nord de la Germania deventei pert de la refurmazion protestanta. Do la vieres Napoleoniches se à l San Mper Roman desfà tl 1806 y la Confederazion Tudëscia ie stata metuda su tl 1815. Tl 1871 se à duc i paejes tudësc metù adum y à furmà l Mper Tudësch sota la dominazion pruscia. Do la Prima Gran Viera y la revoluzions ie stata metuda su la republica de Weimar, che à durà nfin al 1933, canche l partit nazista ie ruà tl guviern. Da ilò inant ie la Germania stata na ditatura che à purtà mo na viera te l'Europa y l Holocaust. Do la segonda viera mundiela fova la Germania per n pez sota la aministrazion de i aleac y ie po stata spartida su te doi stac. Chis ie inò unic adum tl 1989.

Spartizion aministrativa[mudé | muda l codesc]

La Germania, coche republica federela, ie metuda adum da 16 stac federei (tudësch: Bundesländer o mé Länder). Chisc ie stai metui su tl ovest tl 1949 cun la creazion de la Republica Federela Tudëscia, y chëi tl est ie stai metui su tl 1990 do la reunificazion tudëscia.
A trëi de chisc stac ti vëniel dit Stadtstaaten (zità-stat), ajache si spersa cuer mé chëla de na zità. Chisch ie Bremen, Hamburg y Berlin. L majer stat per spersa ie l Paiern, l majer per populazion ie l Nordrhein-Westfalen.

Lista de i stac federei[mudé | muda l codesc]

Liej de plu tl articul: Stac federei de la Germania

Blason Stat Codesc Da l'ann Capitela Majera zità Spersa
(km2)
Populazion
(dez. 2019)
Pop.
per km2
Baden-Württemberg BW 1952  Stuttgart Stuttgart 35.752 11.100.394 310
Paiern
(Bayern)
BY 1949  Minca
(München)
Minca
(München)
70.552 13.124.737 185
Berlin BE 1990 892 3.669.491 4.086
Brandenburg BB 1990  Potsdam Potsdam 29.479 2.521.893 85
Bremen
HB 1949 419 681.202 1.630
Hamburg
HH 1949 755 1.847.253 2.439
Hessen
HE 1949  Wiesbaden  Frankfurt sul Main
(Frankfurt am Main)
21.115 6.288.080 297
Niedersachsen
NI 1949  Hannover
Hannover 47.609 7.993.448 168
Mecklenburg-Vorpommern MV 1990  Schwerin  Rostock 23.180 1.609.675 69
Nordrhein-Westfalen
NW 1949  Düsseldorf  Köln 34.085 17.932.651 526
Rheinland-Pfalz
RP 1949  Mainz Mainz 19.853 4.084.844 206
Saarland SL 1957  Saarbrücken Saarbrücken 2.569 990.509 386
Sachsen
SN 1990  Dresden  Leipzig 18.416 4.077.937 221
Sachsen-Anhalt
ST 1990  Magdeburg  Halle (Saale) 20.446 2.208.321 108
Schleswig-Holstein SH 1949  Kiel Kiel 15.799 2.896.712 183
Thüringen
TH 1990  Erfurt Erfurt 16.172 2.143.145 133

Ziteies[mudé | muda l codesc]

Liej de plu tl articul: Lista de la majera ziteies te la Germania

Chësta tabela mostra la ziteies te la Germania cun n plu de 500 000 abitanc cun lepro i raions metropolitans:

Berlin
Berlin
Hamburg
Hamburg
Minca
Minca

Zità Populazion Agglomerazion[10] Raion metropolitan

Köln
Köln
Frankfurt sul Main
Frankfurt sul Main
Stuttgart
Stuttgart

01  Berlin 3.664.088 4.630.000 06.120.000
02  Hamburg 1.852.478 2.820.000 [00]05.360.000[11]
03  Minca 1.488.202 2.210.000 05.990.000
04  Köln 1.083.498 4.910.000 10.680.000
05  Frankfurt sul Main 0.764.104 2.710.000 05.720.000
06  Stuttgart 0.630.305 2.360.000 05.300.000
07  Düsseldorf 0.620.523 4.910.000 10.680.000
08  Leipzig 0.597.493 1.200.000 02.400.000
09  Dortmund 0.587.696 5.610.000 10.680.000
10  Essen 0.582.415 5.610.000 10.680.000
11  Bremen 0.566.573 0.990.000 02.730.000
12  Dresden 0.556.227 0.830.000 02.400.000
13  Hannover 0.534.049 1.130.000 03.830.000
14  Nürnberg 0.515.543 1.350.000 03.560.000

*) Situazion ai 31 dezëmber 2020

Referënzes[mudé | muda l codesc]

  1. 1,0 1,1 "Kritische Flächenfragen - Flächenveränderungenund Flächendruck in Deutschland im Untersuchungszeitraum 2016-2020".
  2. 2,0 2,1 "Bevölkerungsstand".
  3. http://data.uis.unesco.org/index.aspx?queryid=239.
  4. https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.MKTP.CD.
  5. https://hdr.undp.org/data-center/human-development-index#/indicies/HDI.
  6. https://data.worldbank.org/indicator/SI.POV.GINI?locations=DE.
  7. Mangold, Max, ed. (2005). Duden, Aussprachewörterbuch (per tedesco) (6th ed.). Dudenverlag. pp. 271, 53f. ISBN 978-3-411-04066-7.
  8. "Germany". World Factbook. CIA. Archivià dal uriginel ai 9 January 2021. Trat ite ai 29 March 2020.
  9. Klimainformationen Berlin. World Meteorological Organization, abgerufen am 4. Januar 2013. Archived 2013-04-25 te la Wayback Machine
  10. Deutschland: Urbane Agglomerationen auf der Website City Population (Thomas Brinkhoff), 30. Juli 2020.
  11. Geschäftsstelle der Metropolregion Hamburg (Hrsg.): Raumbeobachtungssystem. Statistikportal. Barrierefreie (vereinfachte) HTML- oder Excel-Tabellen für die Jahre 2013 bis 2016/2017. Bevölkerung: Bevölkerungsstand und Bevölkerungsdichte (Situazion ai 31 dezëmber 2017), abgerufen am 5. April 2019 (Excel-Datei; 33 kBhttps://lld.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Defekte_Weblinks&dwl={{{url}}} Seite nicht mehr abrufbar], Suche in Webarchiven: Template:Toter Link/Core[http://timetravel.mementoweb.org/list/2010/Kategorie:Wikipedia:Vorlagenfehler/Vorlage:Toter Link/URL_fehlt ). Anmerkung: Die in der Excel-Tabelle aufgeführte genaue Angabe für die Zahl der Gesamtbevölkerung in der Metropolregion Hamburg lautet 5.360.431. Zur besseren Lesbarkeit des Zahlenwertes und seiner einfacheren Vergleichbarkeit mit den Zahlenwerten der anderen deutschen Metropolregionen innerhalb der oben stehenden Tabelle ist die Zahl hier auf die ganze Tausenderstelle gerundet.


Europa

AlbaniaAndoraAustriaAserbaigianArmeniaBeljeBielorusciaBosnia y HerzegovinaBulgariaRepublica CecaCipreCroaziaDanimarcaEstoniaFinlandiaFranziaGermaniaGreciaGeorgiaIslandaIrlandaKosovoLetoniaLiechtensteinLituaniaLuxemburgMacedonia dl NordMaltaMoldovaMonacoMontenegroNorvegiaPaejes BascPoloniaPortugalRiam UnìRomaniaRusciaSan MarinoSerbiaSlovachiaSloveniaSpaniaSveziaSvizraTaliaTurchiaUcrainaUngariaZità dl Vatican


Vocabolar dl ladin leterar[mudé | muda l codesc]

Germania

Germania 6 1878 Germania (DeclaraJM, SantaGenofefa1878:1)
gad. Germania Badia Germania grd. Germania fas. Germania fod. Germania LD Germania
topon.
<(gad. P/P 1966, grd. F 2002; DLS 2002, fas. DLS 2002; DILF 2013, fod. DLS 2002, LD DLS 2002) a) Dopo che la löm dl Cristianejim â fat sparí les scurités dl’ idolatria en Germania - ti lüsc todësc - ára nia püch smorjelé i costüms groi de chëra jënt amanta dla vera Dopo che la lum d’l Cristianesimo ā fatt sparì les scuritès d’l’ idolatrìa in Germania - in t’ i lusc’ todesc’ - àla nia puc smorjelè i costumi grŏi de chella jent amante d’la verra DeclaraJM, SantaGenofefa1878:1 (Badia).

Luesc todesc

Luesc todesc (gad.) Ⓘ Germania Ⓓ Deutschland ◇ a) Dopo che la löm dl Cristianejim â fat sparí les scurités dl’ idolatria en Germania - ti lüsc todësc - ára nia püch smorjelé i costüms groi de chëra jënt amanta dla vera Dopo che la lum d’l Cristianesimo ā fatt sparì les scuritès d’l’idolatrìa in Germania - in t’i lusc’ todesc’ - àla nia puc smorjelè i costumi grŏi de chella jent amante d’la verra DeclaraJM, SantaGenofefa1878:1 (Badia).